tisdag 5 oktober 2010
Göteborg 1950 och 2010 -en viss skillnad
Filip från Gårda boendeförening har skrivit ett välformulerat debattinlägg på Göteborgspostens web. Intressant är också att läsa kommentarerna (passa på att läsa dem nu, göteborgsposten brukar radera kommentarer efter två veckor). Jag ska plocka kort från ett av dem.
Skrivet 29 sep 2010 09:14 Gunnar skriver:
Lyssna nu på en äldre man som kommer ihåg hur det var förr. Att gå tillbaka till den bostadsstandard som var gällande i Gbg på 40,50,60 & 70- talen är inget att sträva efter. Dagens unga kan inte ens i sina fantasier föreställa sig hur det såg ut i Gbg på den tiden.
Var istället tacksamma för den fantastiska standard vi har idag. Avstå från andra saker och välj högre boendekostnad och modern standard istället.
Det jag tror "Gunnar" (som gissningsvis är strax över 60 år?) vill säga är att man ska inte romantisera fattigdom eller att inte kunna välja var man ska bo utan att vara tvingad att bo där det är som billigast för att inget annat val finns. För så var det kanske 1960, och det ska man inte glömma.
Men. Det där är över 50 år sedan! Vi måste se till fakta och inte bara plocka upp gamla tankar. Det finns folk som står på kö för att få bo i Gårda. Varje vecka sitter det en ny lappar i trappuppgången med förfrågan från människor som söker lägenhet. För 50 år sedan hade inga privatpersoner datorer, det var skrivmaskin och tippex som gällde. Tror Gunnar verkligen att det är så det ser ut fortfarande? Jag skulle önska att Gunnar funderade lite över följande:
Varför är det så farligt med valfrihet? Varför ska man tvingas på en högre boendekostnad? Är det inte bättre om man fick mer pengar över att göra annat för än att lägga på sin hyra? Tänk om man hellre föredrar att ha en månads extra semester per år, om man vill spara pengar för att göra något? Varför ska det vara fel? Och framför allt, varför ska någon är nöjd med sin boendesituation sitta där och tycka något om någon annans val? Ganska mycket av von-oben attityd kan jag tycka.
Det finns några få landshövdingehus kvar i Göteborg som är i stort sett i original. Kvarteret Eken och kvarteret Cedern i Gårda är två av dessa, Banérsgatan 6 i gamlestan är ett annat exempel.
Sedan kan man lägga till. Vet Gunnar något om bostadssituationen i Göteborg 2010? Vet han hur många par som istället för att separera tvingas vara sammanboende trots att relationen är över, eller hur många studenter i Göteborg som bor på en soffa hos en vän bara för att det inte existerar något annat. Även ur detta perspektiv är det väldigt mycket bättre att ha en lägenhet, om än med lite lägre standard, än ingen lägenhet alls! Och så lägger vi till det där med att det är ont om bostäder men de vill ändå (helst) ersätta bostäder med ett parkeringshus. Vad tycker du om det Gunnar?
Marcus Birro har skrivit ett kåseri med titeln staden jag älskade har blivit en skitig brottsplats. Jag håller inte med om allt han skriver, men delar av det är precis på pricken sant. Det gäller att ta hand om det äkta göteborg som finns kvar. Gårda är en del av det. Var rädd om det äkta Göteborg, raderar man det så kommer det inte tillbaka.
Skrivet 29 sep 2010 09:14 Gunnar skriver:
Lyssna nu på en äldre man som kommer ihåg hur det var förr. Att gå tillbaka till den bostadsstandard som var gällande i Gbg på 40,50,60 & 70- talen är inget att sträva efter. Dagens unga kan inte ens i sina fantasier föreställa sig hur det såg ut i Gbg på den tiden.
Var istället tacksamma för den fantastiska standard vi har idag. Avstå från andra saker och välj högre boendekostnad och modern standard istället.
Det jag tror "Gunnar" (som gissningsvis är strax över 60 år?) vill säga är att man ska inte romantisera fattigdom eller att inte kunna välja var man ska bo utan att vara tvingad att bo där det är som billigast för att inget annat val finns. För så var det kanske 1960, och det ska man inte glömma.
Men. Det där är över 50 år sedan! Vi måste se till fakta och inte bara plocka upp gamla tankar. Det finns folk som står på kö för att få bo i Gårda. Varje vecka sitter det en ny lappar i trappuppgången med förfrågan från människor som söker lägenhet. För 50 år sedan hade inga privatpersoner datorer, det var skrivmaskin och tippex som gällde. Tror Gunnar verkligen att det är så det ser ut fortfarande? Jag skulle önska att Gunnar funderade lite över följande:
Varför är det så farligt med valfrihet? Varför ska man tvingas på en högre boendekostnad? Är det inte bättre om man fick mer pengar över att göra annat för än att lägga på sin hyra? Tänk om man hellre föredrar att ha en månads extra semester per år, om man vill spara pengar för att göra något? Varför ska det vara fel? Och framför allt, varför ska någon är nöjd med sin boendesituation sitta där och tycka något om någon annans val? Ganska mycket av von-oben attityd kan jag tycka.
Det finns några få landshövdingehus kvar i Göteborg som är i stort sett i original. Kvarteret Eken och kvarteret Cedern i Gårda är två av dessa, Banérsgatan 6 i gamlestan är ett annat exempel.
Sedan kan man lägga till. Vet Gunnar något om bostadssituationen i Göteborg 2010? Vet han hur många par som istället för att separera tvingas vara sammanboende trots att relationen är över, eller hur många studenter i Göteborg som bor på en soffa hos en vän bara för att det inte existerar något annat. Även ur detta perspektiv är det väldigt mycket bättre att ha en lägenhet, om än med lite lägre standard, än ingen lägenhet alls! Och så lägger vi till det där med att det är ont om bostäder men de vill ändå (helst) ersätta bostäder med ett parkeringshus. Vad tycker du om det Gunnar?
Marcus Birro har skrivit ett kåseri med titeln staden jag älskade har blivit en skitig brottsplats. Jag håller inte med om allt han skriver, men delar av det är precis på pricken sant. Det gäller att ta hand om det äkta göteborg som finns kvar. Gårda är en del av det. Var rädd om det äkta Göteborg, raderar man det så kommer det inte tillbaka.
Etiketter: Gunnar, Gårda Boendeförening, göteborgsposten
Prenumerera på Inlägg [Atom]
